Solräknare: Förbrukningsdata vetenskapligt validerade

För att kunna beräkna egenanvändning av solel på ett trovärdigt sätt behövs realistiska förbrukningsdata. Vi har därför gått igenom våra standardprofiler för hushållsel med hjälp av fyra vetenskapliga studier och aktuella statistikdata för hushållens elanvändning, och därefter justerat dem.

Varför är det viktigt?

Andelen egenanvänd solel från en solcellsanläggning beror i hög grad på hushållets lastprofil. Om förbrukningen överskattas blir den beräknade egenanvändningsgraden för optimistisk. Underskattar man den, riskerar man att undervärdera lönsamheten.

Vårt mål: standardprofiler som så bra som möjligt speglar ett typiskt svenskt hushåll.

Notering om svenska förhållanden:
I Sverige påverkas elanvändningen starkt av uppvärmningssystemet. Många småhus har direktverkande el eller värmepump, medan lägenheter oftare har fjärrvärme. I vår solräknare utgår vi – om inget annat anges – från hushållsel utan elvärme och utan eldriven varmvattenberedning, i linje med hur svenska energiberäkningar enligt Boverkets byggregler (BBR) normalt särskiljer hushållsel från fastighetsel.

De analyserade datakällorna

Vi har utvärderat fyra vetenskapliga datamängder som sammanställts av HTW Berlin. Dessa är internationellt använda referensdata för hushållens lastprofiler och kompletterar svenska statistikunderlag från bland annat Energimyndigheten och SCB.

1. ISFH-dataset (Niedersachsen)

Källa: Zenodo 5642902

2. Fresh Energy / TU Berlin

Källa: Zenodo 3855575

3. Open Power System Data (ISC Konstanz)

Källa: Open Power System Data

4. ECO Dataset (ETH Zürich)

Källa: ETH Zürich

Jämförelse med svensk hushållsstatistik

De internationella forskningsdatamängderna innehåller detaljerade lastprofiler, men inte alltid årsenergi uppdelad efter hushållsstorlek. För att kalibrera våra standardvärden mot svenska förhållanden har vi därför jämfört dem med:

• Energimyndighetens och SCB:s statistik över elanvändning i småhus och lägenheter
• typiska intervall för hushållsel som används i svenska energiberäkningar enligt Boverkets byggregler (BBR) och energideklarationer

Som riktvärden för hushållsel (utan elvärme och utan eldriven varmvattenberedning) använder vi följande intervall, som ligger i linje med svenska statistikdata:

Småhus (utan elvärme och utan eldriven varmvattenberedning)

Lägenhet i flerbostadshus (utan elvärme och utan eldriven varmvattenberedning)

Svenska normer och beräkningsregler:
I Tyskland används ofta standardiserade lastprofiler och referenser som t.ex. Stromspiegel. I Sverige utgår man i stället från Boverkets byggregler (BBR) och standarder som:

• SS‑EN 12831 (svensk tillämpning av EN 12831) för dimensionerande värmeeffekt
• SS‑EN ISO 6946 för beräkning av U‑värden
• SS‑EN 14825 och SS‑EN 14511 för värmepumpars prestanda (motsvarar bl.a. tyska VDI 4650/4645)
• energiprestanda för byggnader beräknas enligt BBR och kompletterande standarder som SS‑EN ISO 52016

Våra hushållsprofiler är anpassade så att de harmonierar med typiska värden som används i svenska energiberäkningar, men de är inte en formell del av BBR utan ett praktiskt underlag för solcellsdimensionering.

Vad vi har justerat

De största korrigeringarna gäller större hushåll, där våra tidigare antaganden låg för högt jämfört med både forskningsdata och svensk statistik.

4‑personershushåll

• Gaming: Årsförbrukning sänkt från 250 till 150 kWh (mer realistiska användningstider)
• Torktumlare: Användning minskad från 4 till 3 gånger per vecka
• Matlagning: Justerad till nivåer som bättre motsvarar typiska svenska hushåll

Större familjer (5+ personer)

• Datorer/gaming: Användningstider och förbrukning reducerade
• Tvättmaskin: Justerad från 8 till 7 tvättar per vecka
• Extra kyl/frys: Förbrukning något nedjusterad

2‑personershushåll

• Diskmaskin: Användningsfrekvens höjd (5 i stället för 4 gånger per vecka)
• Matlagning/bakning: Något höjd för att ge en mer realistisk totalförbrukning

Koppling till svenska regler, energimärkning och stöd

Även om solräknaren i första hand beräknar solelproduktion och egenanvändning, är det ofta samma indata som används i andra sammanhang – till exempel energideklarationer eller när man söker stöd för energieffektivisering.

Byggregler och energiprestanda

I Sverige regleras byggnaders energiprestanda av Boverkets byggregler (BBR). Några centrala punkter:

• Energiprestanda uttrycks i kWh/m² Atemp och år, och omfattar uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsel – hushållsel redovisas separat.
• U‑värden för klimatskärm beräknas enligt SS‑EN ISO 6946, och krav på värmeisolering och lufttäthet framgår av BBR.
• Vid nybyggnation och större ombyggnader krävs ofta energiberäkningar där hushållsel antas enligt standardiserade värden; våra profiler ligger i samma storleksordning som dessa.

Energideklaration och energiklass

• Alla nya byggnader och de flesta flerbostadshus och lokaler ska ha energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.
• Energiklassen (A–G) baseras på byggnadens primärenergital enligt BBR. Hushållsel ingår normalt inte i energitalet, men påverkar den totala elanvändningen och därmed ofta intresset för solceller.

Stöd och incitament i Sverige

I Tyskland hänvisas ofta till BAFA- och KfW‑stöd. I Sverige finns andra system:

• Grön teknik‑avdrag (Skattereduktion för grön teknik)

  • Gäller installation av solceller, lagring av egenproducerad el och laddningspunkt för elfordon.
  • För solceller kan du få skattereduktion med upp till 20 % av material- och arbetskostnad (takbelopp per person och år).
  • Hanteras via skattesystemet (Skatteverket), inte som direktbidrag.

• Skattereduktion för såld överskottsel

  • Privatpersoner som matar in solel på nätet kan få skattereduktion per kWh såld el (upp till ett årligt tak).
  • Detta påverkar lönsamheten för anläggningen tillsammans med egenanvändningsgraden.

• Lokala stödprogram

  • Vissa kommuner och regioner erbjuder egna stöd eller lån för energieffektivisering, tilläggsisolering, fönsterbyte eller installation av värmepump.
  • Krav och nivåer varierar, så det är viktigt att kontrollera aktuella villkor hos kommunen eller regionen.

Vad betyder detta för solräknaren?
Våra uppdaterade förbrukningsprofiler ger en mer realistisk bild av hur mycket solel som kan användas direkt i huset/lägenheten. Det är centralt när man:

• bedömer lönsamheten med hänsyn till skattereduktion för grön teknik
• jämför egenanvänd solel med ersättning för såld överskottsel
• vill se hur solceller samspelar med andra åtgärder, t.ex. värmepump eller energieffektivisering enligt BBR‑krav

Slutsats

Standardprofilerna i solräknaren speglar nu typiska svenska hushåll betydligt bättre än tidigare. Avvikelserna mot svenska statistikvärden för hushållsel ligger nu inom rimliga intervall, där vi tidigare kunde ha överskattningar på upp till omkring en tredjedel för större hushåll.

För dig innebär det: mer träffsäkra prognoser för egenanvändning och mer realistiska lönsamhetsberäkningar för din solcellsanläggning under svenska förhållanden.

Källor

• HTW Berlin – Översikt över elektriska lastprofiler
• Energimyndigheten – Statistik över elanvändning i hushåll
• SCB – Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler
• Boverket – Boverkets byggregler, BBR