Guide till användning av värmepumps- och JAZ‑räknaren

Välkommen till vår värmepumpsräknare! Med det här verktyget kan du beräkna din värmepumps årsverkningsgrad (JAZ) och fatta ett väl underbyggt beslut för ditt värmesystem. I den här guiden går jag steg för steg igenom hur du använder räknaren och hur du tolkar resultaten – med hänsyn till svenska klimatdata, regler och stöd.

Introduktion

Vad är årsverkningsgrad (JAZ)?

Årsverkningsgrad (JAZ) är det viktigaste effektivitetsmåttet för värmepumpar. Den anger hur mycket värme en värmepump i genomsnitt levererar under ett år per enhet tillförd elenergi.

Enkelt uttryckt: En JAZ på 4,0 betyder att värmepumpen från 1 kWh el totalt ger 4 kWh värme – cirka 3 kWh kommer från omgivningen (luft, mark eller vatten) och 1 kWh från elnätet.

JAZ = Producerad värme [kWh/år] / Förbrukad el [kWh/år]

Vad beräknar den här räknaren?

Värmepumpsräknaren tar fram, utifrån dina indata:

• Årsverkningsgrad (JAZ) enligt ett förenklat förfarande inspirerat av VDI 4650, anpassat till svenska klimatdata
• SCOP (Seasonal Coefficient of Performance) – europeisk standard
• Årlig elförbrukning för uppvärmning och tappvarmvatten
• Driftkostnader baserat på ditt elpris
• CO₂‑utsläpp för miljöanalys
• Månadsvis uppdelning med värmebehov och verkningsgrad

Varför är JAZ så viktig?

Beräkningsgrunder och formler

2.1 Grundprincip för JAZ‑beräkning

I Tyskland definierar VDI 4650 ett standardiserat förfarande för beräkning av årsverkningsgrad. Vår räknare följer samma grundidé – en viktad medelberäkning av verkningsgrader vid olika driftpunkter – men använder svenska klimatdata (SMHI‑normalår) och svenska indata.

JAZ = Σ (Qi × COPi) / Σ Qi

Där:

• Q_i = värmebehov vid driftpunkt i [kWh]
• COP_i = verkningsgrad vid driftpunkt i [-]

2.2 COP vid olika temperaturer

COP för en värmepump beror starkt på temperaturerna på kalla och varma sidan. Räknaren använder tre typiska driftpunkter:

2.3 Temperaturberoende COP

COP sjunker när temperaturskillnaden mellan värmekälla och värmesystem ökar. En förenklad tumregel:

COP ≈ η × Th / (Th - Tc)

Där:

• η = värmepumpens internverkningsgrad (typiskt 0,4–0,5)
• T_h = framledningstemperatur [Kelvin]
• T_c = källtemperatur [Kelvin]

Praktisk konsekvens: Sänker du framledningstemperaturen med 5 K ökar COP typiskt med cirka 10–15 %.

2.4 Beräkning av årligt värmebehov för uppvärmning

Räknaren använder ett gradtimmar/gradags‑liknande angreppssätt för att omvandla dimensionerande effekt till årligt energibehov:

Q_Heiz = P_Norm × VL_h

Där:

• Q_Heiz = årligt värmebehov för uppvärmning [kWh/år]
• P_Norm = dimensionerande värmeeffekt vid dimensionerande utetemperatur [kW] (motsvarar svensk effektbehovsberäkning enligt t.ex. EN 12831/Svensk praxis)
• VL_h = fullasttimmar [h/år]

Typiska fullasttimmar beroende på standard:

Räknaren använder som standard 1 900 fullasttimmar, vilket motsvarar ett genomsnittligt småhus i Sverige.

2.5 Värmebehov för tappvarmvatten

Tappvarmvattenbehovet beräknas med samma fysikaliska grund som i t.ex. SS‑EN 15316‑3 (energi för tappvarmvatten):

Q_TWW = V_Dag × ρ × c × ΔT × 365 × f_V

Där:

• V_Dag = daglig varmvattenvolym [liter]
• ρ = vattnets densitet (1 kg/L)
• c = specifik värmekapacitet (1,163 Wh/kg·K)
• ΔT = temperaturökning (typiskt 50 K: 10°C → 60°C)
• f_V = förlustfaktor för beredare och distribution (1,15)

Förenklat:

Q_TWW [kWh/år] = Liter/dag × 365 × 1,163 × 50 × 1,15 / 1000

2.6 Månadsvis beräkning

Räknaren gör en månadsvis beräkning för att fånga säsongsvariationer:

1. Medelutetemperatur per månad: baserat på svenska klimatdata (SMHI‑normalår för vald ort/klimatzon)
2. Graddagar per månad: endast dagar under värmegränstemperatur (ca 15°C)
3. Andel av årsbehovet: proportionellt mot graddagar
4. COP per månad: interpoleras från tillverkarens data
5. Elförbrukning per månad: värmebehov / COP

2.7 Påverkan av legionellaskydd

Vid aktiverat legionellaskydd (t.ex. veckovis uppvärmning till 60–65°C) ökar elbehovet för tappvarmvatten:

Q_Legionellen = 52 × V_Beredare × ρ × c × ΔT_Leg

Med:

• 52 = antal veckor per år
• ΔT_Leg = extra temperaturökning (t.ex. 65°C − 55°C = 10 K)

Steg‑för‑steg‑guide

3.1 Projekt­hantering

Starta nytt projekt

På startsidan har du två val:

1. "Starta beräkning" – startar guiden (wizard)
2. Ladda projekt – ange en befintlig 5‑siffrig projektkod

Ändra befintligt projekt

1. Ladda projektet via projektkoden
2. Klicka på "Redigera" i resultatvyn
3. Guiden öppnas med alla fält förifyllda
4. Gör dina ändringar och beräkna igen

3.2 Steg 1 i guiden: Registrera värmebehov

Första steget tar fram hur mycket värme din värmepump ska leverera.

Alternativ A: Import från effektbehovsberäkning (rekommenderas)

Om du redan gjort en värmeeffekt-/värmebehovsberäkning (motsvarande svensk dimensionering enligt EN 12831/Svensk standard):

1. Välj "Importera från värmebehovsberäkning"
2. Ange projektkoden från värmebehovsberäkningen
3. Räknaren importerar automatiskt:
   • Dimensionerande effekt [kW]
   • Platsdata (postnummer, ort)
   • Dimensionerande utetemperatur (svensk klimatzon)
   • Systemtemperaturer (om angivna)

Alternativ B: Manuell inmatning

Om du saknar detaljerad beräkning:

1. Välj "Manuell inmatning"
2. Ange dimensionerande effekt [kW]
   • Om okänt: grovt 40–60 W/m² för äldre, dåligt isolerade hus, 20–40 W/m² för renoverade hus i nivå med BBR
3. Ange postnummer
   • Räknaren hämtar automatiskt ort och typisk dimensionerande utetemperatur för din klimatzon

Ange tappvarmvattenbehov

Oavsett datakälla:

1. Ange årligt tappvarmvattenbehov [kWh/år]
   • Typiskt: 1 500–3 000 kWh/år för 2–4 personer i svenskt småhus
2. Eller klicka på "Beräkna" för att använda varmvattenassistenten (mer i kapitel 5)

3.3 Steg 2 i guiden: Välj värmepump

Här väljer du din värmepump. Två möjligheter:

Alternativ A: Välj ur katalog

1. Välj först värmepumpstyp:

   • Luft/vatten – använder uteluft (vanligast i Sverige)
   • Berg-/markvärme (Sole/vatten) – använder mark/berg via kollektorslang eller borrhål
   • Vatten/vatten – använder grundvatten

2. Katalogen visar lämpliga modeller med:

   • Fabrikat och modellbeteckning
   • Nominell effekt vid A2/W35
   • COP vid A2/W35
   • JAZ (om tillverkaren redovisar det)

3. Välj modell genom att klicka på raden

Alternativ B: Manuell inmatning

Om din värmepump saknas i katalogen eller du har egna mätdata:

1. Välj "Mata in manuellt"
2. Ange (valfritt) fabrikat och modell
3. Registrera effektdata:
   • Nominell effekt [kW] vid A2/W35
4. Registrera COP‑värden:
   • COP A-7/W35 (vid −7°C ute) – för kalla dagar
   • COP A2/W35 (vid +2°C) – obligatoriskt, normpunkt
   • COP A7/W35 (vid +7°C) – för milda dagar

3.4 Steg 3 i guiden: Systemparametrar

I sista steget ställer du in systemtemperaturer och driftinställningar.

Temperaturer i värmesystemet

Inställningar för tappvarmvatten

Elpris

Ange ditt aktuella elpris (inkl. nät, skatt och moms) i kr/kWh:

• Vanligt hushållselpris: ca 1,5–2,5 kr/kWh (beroende på elområde och avtal)
• Särskilt värmepumpsavtal: kan ibland ge något lägre energi‑ eller effektkostnad

3.5 Starta beräkningen

När alla uppgifter är ifyllda klickar du på "Beräkna JAZ". Räknaren gör då:

1. Beräkning av årligt värmebehov
2. Månadsvis fördelning med hjälp av graddagar
3. Interpolering av COP för varje månad
4. Beräkning av elförbrukning
5. Ekonomisk analys

Resultaten visas direkt och projektet sparas automatiskt.

Förstå resultaten

Resultaten presenteras i 6 tydliga flikar som ger en komplett bild av din värmepumpsberäkning. På mobil växlar du enkelt med pilar eller rullgardinsmeny.

Översikt över flikar

4.1 Flik "Översikt"

Här ser du de viktigaste resultaten direkt.

Centrala nyckeltal

Fyra stora rutor visar huvudvärdena:

JAZ‑bedömning med färgskala

JAZ bedöms med ett färgkodat system:

Sankeydiagram (energiflöde)

Sankeydiagrammet visar energiflödet genom din värmepump:

El (in) ────────────────┐
                        ├──► Rumsuppvärmning (ut)
Omgivningsvärme (in) ───┤
                        └──► Tappvarmvatten (ut)

• Vänster: inmatad el och upptagen omgivningsvärme
• Höger: levererad värme till rum och tappvarmvatten
• Bredden på pilarna: proportionell mot energimängden

Kostnadsöversikt

Ytterligare kostnadsnyckeltal:

Värmepumps- och platsinfo

Två informationsrutor visar:

• Värmepump: fabrikat, modell, inställd framledning
• Plats: postnummer, ort, klimatzon, dimensionerande utetemperatur

4.2 Flik "Årsförlopp"

Här ser du hur värmebehov och elförbrukning fördelar sig över året.

Månadsvis energifördelning

Du kan växla mellan diagram och tabell:

Diagramvy:

• Stapeldiagram med 12 månader
• Mörkblå staplar: värmebehov [kWh]
• Mörkgröna staplar: elförbrukning [kWh]

Tabellvy:

I tabellfoten visas årssummor och genomsnittlig JAZ.

Rumsvis fördelning (vid import)

Om du importerat data från värmebehovsräknaren visas även rumsvis energifördelning:

• Rumsöversikt: färgkodade rutor (upp till 12 rum) med:

  • Effektbehov [kW]
  • Andel av totalbehov [%]
  • Årlig energianvändning [kWh]
  • Golvyta [m²]

• Rumstabell: detaljerad månadsvis uppdelning per rum

JAZ över året

Ett linjediagram visar hur JAZ varierar över året – högre på sommaren (varmare ute), lägre på vintern.

4.3 Flik "Effektivitet"

Här får du en djupare bild av hur effektiv din värmepump är.

Uppdelad JAZ

Om beräkningen gjorts separat visas:

COP‑värden

Tre rutor visar COP vid olika utetemperaturer:

COP‑temperaturkurva

Ett linjediagram visar COP från ca −15°C till +20°C ute:

• X‑axel: utetemperatur [°C]
• Y‑axel: COP [-]
• Referenspunkter: t.ex. −15°C, +7°C, +20°C

Månadsvis JAZ‑tabell

En detaljerad tabell med:

Effektivitetstips

En blå ruta med tre praktiska råd:

1. Sänk framledningstemperaturen – varje grad ger 2–3 % bättre effektivitet
2. Använd golvvärme eller stora radiatorer – möjliggör lägre framledning
3. Sköt service och rengöring – bibehåller prestanda över tid

4.4 Flik "Ekonomi"

Här analyseras ekonomin över 20 år.

Huvudnyckeltal

Fyra stora rutor:

Fördjupade ekonominyckeltal

Tre ytterligare mått:

Årliga driftkostnader

Uppdelning:

Månadsvis kostnadskalender

En kalenderlik vy visar månadskostnaderna – bra för att se toppar under kalla månader.

Kassaflödesprognos

Ett stapeldiagram visar ackumulerat kassaflöde över 16 år:

• Röda staplar: år med negativt ackumulerat resultat
• Gröna staplar: år med positivt ackumulerat resultat
• Återbetalningsår: markerat i gult

Kassaflödestabell

Detaljerad årsvis tabell:

Återbetalningsåret markeras i gult, positiva år i grönt.

Jämförelse mellan värmesystem

Ett diagram jämför årliga driftkostnader för t.ex.:

• Värmepump
• Elpanna
• Olja/pellets
• Fjärrvärme (om relevant som referens)

Elprisscenarier

Hur påverkas ekonomin av olika elpriser?

Känslighetsanalys

Vad händer om:

• elpriset stiger/sjunker?
• investeringskostnaden blir högre/lägre?
• JAZ blir bättre/sämre än beräknat?

4.5 Flik "Miljö"

Här ser du värmepumpens miljöpåverkan.

CO₂‑nyckeltal

Fyra stora rutor:

Tydliga jämförelser

Tre färgade rutor gör CO₂‑besparingen mer greppbar:

CO₂‑jämförelse

Ett stapeldiagram jämför årliga CO₂‑utsläpp:

Olja        ████████████████████  ca 3 500 kg
Direktel    █████████████         ca 3 000 kg
Värmepump   ████                    ca   850 kg

Skillnaden mellan referenssystem och värmepump är din årliga besparing.

Elmixscenarier

En tabell visar hur olika elmix påverkar CO₂:

PV‑scenariot markeras grönt som bästa alternativ.

Primärenergibalans

Livscykel‑CO₂

Tar även hänsyn till:

• CO₂ vid tillverkning av värmepumpen
• Kylmedietyp och dess GWP (Global Warming Potential)

Miljötips

En grön ruta rekommenderar:

Kombinera med solceller: Med en solcellsanläggning kan du i praktiken få en nästan klimatneutral värmepumpsdrift. Ett batteri ökar egenanvändningen ytterligare.

4.6 Flik "Proffs"

Den här fliken riktar sig till installatörer, energikonsulter och tekniskt intresserade.

Informationsbanner

En blå notis förklarar att följande uppgifter är avsedda för fackkunniga.

Tekniska nyckeltal

Elpatronanalys (bivalent drift)

Detaljer om elpatron:

Statusrutor:

• Byggnadens effektbehov [kW]
• Värmepumpens effekt vid dimensionerande temp [kW]

Bedömningsruta:

• Grön: låg elpatronandel (<5 %) – mycket bra
• Gul: måttlig andel (5–15 %) – acceptabelt
• Röd: hög andel (>15 %) – större värmepump eller åtgärder på byggnaden bör övervägas

Svenska stöd i stället för BAFA

I stället för tyska BAFA/BEG gäller i Sverige bl.a.:

• Grönt teknik‑avdrag (Skatteverket): skattereduktion för installation av värmepump, solceller och energilagring. För värmepumpar är avdraget normalt upp till 50 % av arbetskostnaden (takbelopp per person och år).
• ROT‑avdrag: kan i vissa fall kombineras eller påverkas av grönt teknik‑avdrag, kontrollera alltid aktuella regler.
• Kommunala/bolagsspecifika stöd: vissa kommuner eller energibolag erbjuder extra bidrag eller räntefria lån för energieffektivisering.

JAZ vs. SCOP

Två kolumner förklarar skillnaden:

Beräkningsdetaljer (VDI‑inspirerad metod)

Teknisk beskrivning av metodiken:

• Använda klimatdata (SMHI‑normalår)
• Graddagsberäkning
• Interpolationsmetod för COP‑värden

Nätägarens styrning / effekttoppar

Simulering av effekten av t.ex. effektbegränsning eller styrning från nätägare:

• Typiska spärrtider eller effektgränser
• Påverkan på drifttid
• Rekommendation för buffertvolym

Månadsvisa detaljdata

Omfattande tabell:

Byggnadens värmekurva

Ett linjediagram visar effektbehovet som funktion av utetemperatur:

• X‑axel: utetemperatur (t.ex. −20°C till +15°C)
• Y‑axel: effektbehov [kW]
• Värmegräns runt 15°C synlig

COP‑heatmap

En heatmap visar COP som funktion av:

• Utetemperatur (X‑axel)
• Framledningstemperatur (Y‑axel)
• Färgskala: blå (låg COP) till grön (hög COP)

Fler proffsfunktioner (planerade)

En grå ruta aviserar:

• Timvisa lastprofiler
• Diagram för modulerande drift

Beräkna tappvarmvattenbehov

Varmvattenassistenten hjälper dig att uppskatta tappvarmvattenbehovet realistiskt – i välisolerade hus kan tappvarmvatten stå för 30–50 % av den totala energianvändningen.

5.1 Öppna assistenten

Klicka på "Beräkna"‑ikonen bredvid fältet för tappvarmvatten i steg 1. Assistenten har två flikar:

• Flik "Förbrukning" – uppskattar varmvattenbehovet
• Flik "Uppvärmningstid" – när vattnet ska värmas

5.2 Flik "Förbrukning" – antal personer

Den viktigaste inmatningen. Välj antal personer via ikoner:

5.3 Duschnivå

Hur länge och ofta duschar hushållet?

5.4 Badkar

5.5 Diskmaskin

Har hushållet diskmaskin?

• Ja: minskar varmvattenbehovet (mindre handdisk)
• Nej: +5 L/person/dag för handdisk

5.6 Flik "Uppvärmningstid" – strategier

Här väljer du när tappvarmvattnet ska värmas. Det påverkar värmepumpens effektivitet direkt.

Tillgängliga strategier

Strategier i praktiken

En gång per dag Passar de flesta hushåll. Välj t.ex. 11–14 när utetemperaturen är som högst. Beredaren lagrar värmen till nästa dag.

Två gånger per dag Bra vid högt morgon‑ och kvällsbehov. Exempel: 06:00 (före dusch) och 18:00 (före kvällsbad/disk).

Solcellsoptimerad Idealisk med solceller. Uppvärmning sker automatiskt mellan 10–15 när:

• solcellsanläggningen producerar som mest
• utetemperaturen är högst

Nattdrift Kan vara intressant vid särskilda nattprisavtal. Effektiviteten blir lägre (kallare ute), men lägre elpris kan kompensera.

Val av tider

För strategierna "En gång per dag" och "Två gånger per dag" kan du välja tid:

• Första uppvärmningstid: 00:00–23:00
• Andra uppvärmningstid: (endast vid "Två gånger per dag")

Rekommenderade tider:

• Optimalt: 11:00–14:00 (varmaste tiden)
• Med solceller: 10:00–15:00 (mest sol)
• Undvik: 22:00–06:00 (kallast)

5.7 Resultat och justering

Överst i assistenten visas alltid:

• Beräknat behov [kWh/år]
• Daglig volym [liter] – för rimlighetskontroll
• Per person och dag [liter] – bör normalt ligga runt 30–50 L

5.8 Effektivitetsindikator

I fliken "Uppvärmningstid" visas en effektivitetsbadge så snart du väljer en annan strategi än "Kontinuerlig". Den visar förväntad förbättring (eller försämring vid nattdrift).

5.9 Tappvarmvattenprofilen sparas

Hela varmvattenprofilen sparas med projektet:

• Antal personer och duschvanor
• Badkar och diskmaskin
• Strategi och tider för uppvärmning

När du laddar projektet igen finns alla inställningar kvar.

Inmatning av värmepump

6.1 Katalogval

Värmepumpskatalogen innehåller aktuella modeller från kända tillverkare med verifierade data.

Visad information:

• Fabrikat – t.ex. NIBE, IVT, CTC, Mitsubishi
• Modell – fullständig beteckning
• Effekt – nominell värmeeffekt vid A2/W35 [kW]
• COP – verkningsgrad vid A2/W35
• JAZ – om tillverkaren redovisar det

Filtrering efter typ:

• Luft/vatten – uteluft som värmekälla
• Berg-/markvärme (Sole/vatten) – mark/berg via kollektorer/borrhål
• Vatten/vatten – grundvatten

6.2 Manuell inmatning

För pumpar som inte finns i katalogen använder du manuell inmatning:

Obligatoriska fält

Rekommenderade tillägg

6.3 Tolka COP‑värden rätt

COP‑värden i datablad avser standardiserade provningsförhållanden enligt EN 14511:

Notation: A/W eller B/W
A = Air (luft), B = Brine (kollektorvätska), W = Water (framledning)
Siffror = temperatur i °C

Exempel:

• A2/W35 = uteluft 2°C, framledning 35°C
• A-7/W55 = uteluft −7°C, framledning 55°C
• B0/W35 = brine 0°C, framledning 35°C

Tips och best practice

7.1 Välj rätt framledningstemperatur

Framledningstemperaturen är den viktigaste parametern för hög JAZ:

Optimeringstips:

1. Byt till större radiatorer → möjliggör lägre framledning
2. Gör hydraulisk injustering
3. Justera rumstermostater och styrning
4. Optimera värmekurvan (sänk vid mild väderlek)

7.2 Välj optimal värmekälla

7.3 Rätt dimensionering

7.4 Effektiv tappvarmvattenberedning

7.5 Planera för uppföljning

Efter installationen bör du följa upp:

• Elmätare för värmepump (separat mätare rekommenderas)
• Värmemängdsmätare (ofta krav vid större anläggningar/energiuppföljning)
• Drifttid och antal starter

Beräkna verklig JAZ:

JAZ_verklig = Värmemängd [kWh] / Elförbrukning [kWh]

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är skillnaden mellan COP och JAZ?

JAZ är alltid lägre än bästa COP, eftersom den inkluderar kalla dagar, tappvarmvatten och avfrostning.

Varför är min beräknade JAZ lägre än tillverkarens uppgift?

Möjliga orsaker:

1. Högre framledningstemperatur i ditt system
2. Kallare klimat än standardklimatzonen i tillverkarens beräkning
3. Stor andel tappvarmvatten – drar ner total JAZ
4. Legionellaskydd – veckovis höjning till 60–65°C kostar verkningsgrad

Vilken framledning behöver jag med radiatorer?

Beror på radiatorernas storlek och husets värmebehov:

• Väl dimensionerade radiatorer: 50–55°C vid dimensionerande kyla
• Överdimensionerade (t.ex. efter fönsterbyte/isolering): 40–45°C kan räcka
• Underdimensionerade: >60°C → radiatorbyte rekommenderas

Använd gärna vår värmebehovsberäkning som underlag.

Lönar sig värmepump med radiatorer?

Ja, om:

• framledning ≤55°C är realistisk
• JAZ ≥ 3,0 kan uppnås
• elpriset är rimligt i ditt elområde
• befintlig panna är gammal/ineffektiv

Nej, om:

• framledning >60°C krävs
• radiatorerna är klart underdimensionerade
• du inte kan/vill byta eller komplettera värmeytor

Hur noggrann är JAZ‑prognosen?

Med korrekta indata (särskilt COP‑värden och framledning) ligger avvikelsen ofta inom ±10–15 % mot verklig drift.

Faktorer som inte fullt ut beaktas:

• användarbeteende (vädring, innetemperatur)
• avfrostningsstrategi (luft/vatten)
• styrförluster
• extra förluster i stora buffertar

Finns det svenska krav på JAZ för stöd?

I Sverige finns i dagsläget inget generellt statligt stöd som kräver en viss JAZ‑nivå, men:

• Grönt teknik‑avdrag och ROT kräver att installationen uppfyller gällande regler (BBR, elsäkerhet m.m.).
• En hög JAZ är avgörande för att investeringen ska bli lönsam över tid.
• Vid nybyggnad måste byggnaden klara BBR:s energikrav (primärenergi), där värmepumpens effektivitet spelar stor roll.

Teknisk bakgrund

9.1 Värmepumpsprincipen

En värmepump fungerar som ett "omvänt kylskåp":

1. Förångare: köldmediet tar upp värme från omgivningen (luft/mark/vatten)
2. Kompressor: köldmediet komprimeras → temperaturen stiger
3. Kondensor: värmen avges till värmesystemet
4. Expansionsventil: trycket sänks → cykeln börjar om

Omgivningsvärme (3 delar) + El (1 del) = Värme (4 delar)
→ COP = 4

9.2 Typiska värden per värmekälla

Luft/vatten‑värmepump

Berg-/markvärmepump (Sole/vatten)

Vatten/vatten‑värmepump

9.3 Framledningstemperaturens påverkan

Exempel på typiska COP‑värden för en luft/vatten‑pump:

Slutsats: COP sjunker vid:

• lägre utetemperatur (mindre tillgänglig värme)
• högre framledning (större temperaturskillnad)

9.4 Månadsmedeltemperaturer (svensk referens)

Räknaren använder ortspecifika klimatdata. Som referens (ungefärlig normalårsklimat för Mellansverige):

Värdena varierar mellan Norrland, Svealand och Götaland – räknaren använder data för din ort.

Normer, svenska regler och vidare läsning

10.1 Relevanta normer och riktlinjer

I Tyskland används bl.a. VDI 4650 och VDI 4645 för JAZ‑beräkning och dimensionering. I Sverige finns ingen direkt motsvarighet, men samma fysikaliska principer tillämpas med svenska klimatdata och BBR‑krav som ramverk.

10.2 Svenska byggregler och energikrav

• BBR (senaste version): ställer krav på byggnadens primärenergital (kWh/m²·år) beroende på byggnadstyp och klimatzon. Värmepumpens verkningsgrad påverkar direkt om kravet uppfylls.
• U‑värden: BBR anger max U‑värden för klimatskärm (vägg, tak, golv, fönster). Beräkning av U‑värden följer bl.a. EN ISO 6946 (i Sverige implementerad genom SS‑EN 6946 och Boverkets vägledningar).
• Energideklaration: krävs för de flesta byggnader vid försäljning/uthyrning. Energiprestanda klassas A–G, där värmepump ofta är en nyckel för att nå klass C eller bättre i befintliga hus.

10.3 Svenska stöd och incitament

Aktuella statliga stöd (kontrollera alltid senaste info):

10.4 Energi­märkning och certifikat

• EU‑energimärkning: Värmepumpar ska energimärkas (A+++ till G) enligt EU‑regler. Märkningen baseras på SCOP enligt EN 14825.
• Energideklaration: Svenska byggnader får energiklass A–G i energideklarationen. Byte till värmepump kan förbättra klassen avsevärt.
• Certifiering av installatörer: För köldmediehantering krävs certifierad kyltekniker enligt svenska F‑gasregler.

10.5 Vidare läsning och verktyg

• Boverket – BBR och energikrav
• Energimyndigheten – Värmepumpar
• Skatteverket – Grön teknik och ROT
• Vår värmebehovsräknare – för dimensionerande effekt
• Vår solcellsräknare – för att bedöma egenanvändning med värmepump

Till räknaren

Redo att beräkna din värmepump?

Starta värmepumpsräknaren

Om du är osäker på effektbehovet rekommenderar vi att du först gör vår värmebehovsberäkning – resultaten kan sedan importeras direkt till värmepumpsräknaren.

Senast uppdaterad: december 2025