Beräkna din värmepump Beräkna gratis SPF, driftskostnader och CO₂-besparing för din värmepump.

Till VP-kalkylatorn →

Typer av värmepumpar och drömteamet med solceller

Inledning: Rätt värmepump för varje hus

Varje byggnad är unik och kräver ett genomtänkt värmesystem. Värmepumpar finns i flera utföranden – det finns en passande typ för nästan varje situation.

De tre vanligaste typerna av värmepumpar:

1. Luft-vatten-värmepump
2. Sole-vatten-värmepump (bergvärme/markvärme)
3. Luft-luft-värmepump

Benämningen avslöjar alltid:

• Första ordet: Värmekälla (varifrån hämtas värmen?)
• Andra ordet: Värmebärare (med vad distribueras värmen i huset?)

Luft-vatten-värmepump

Detta är den vanligaste varianten i svenska småhus. Den tar värme ur utomhusluften och överför den till husets värmesystem via vatten.

Funktionsprincip

Uteluft (värmekälla)
    │
    ▼ Fläkt suger in luft
    │
Förångare (värmeupptagning)
    │
    ▼ Köldmediekrets
    │
Kondensor (värmeavgivning)
    │
    ▼
Värmevatten → golvvärme / radiatorer

Uppbyggnad

• Utomhusdel: Förångare med fläkt
• Inomhusdel: Kompressor, kondensor, styrning
• Split-utförande: Utedel och innedel separerade (vanligt)
• Monoblock: Allt i en enhet (kompakt, vattenledningar in i huset)

Fördelar

Luft-vatten-värmepumpen är populär framför allt tack vare enkel installation:

Nackdelar

Att använda uteluften som värmekälla innebär också vissa nackdelar:

När är den lämplig?

• Standardlösning för många villor och radhus
• När borrning för bergvärme inte är möjlig eller ekonomisk
• Vid begränsad budget för installation
• Vid energi­renovering av befintliga hus, särskilt om man samtidigt förbättrar isolering och sänker framledningstemperaturen

Sole-vatten-värmepump (bergvärme/markvärme)

Denna typ använder den relativt konstanta temperaturen i marken som värmekälla. I Sverige kallas den oftast bergvärmepump (vertikala borrhål) eller markvärmepump (horisontella kollektorer).

Vad är "sole"?

Sole = vatten + frostskyddsmedel (ofta etanol eller glykol)

Blandningen cirkulerar i slangar i marken/berget och transporterar värme till värmepumpen.

Två huvudvarianter

Markkollektorer (horisontella)

• Slangar läggs grunt i marken (ca 0,9–1,5 m djup)
• Kräver relativt stor tomtyta
• Tumregel: 1 m² kollektoryta ≈ 20–30 W effekt

Den nödvändiga kollektorytan beror på önskad värmeeffekt och markens egenskaper:

Bergvärme (vertikala borrhål)

• Djupa borrhål i berg (ofta 120–250 m i Sverige)
• Litet markbehov på ytan
• Mycket stabil temperatur på djupet
• Tumregel: 1 aktiv borrmeter ≈ 30–50 W effekt (beroende på bergart och grundvatten)

Den nödvändiga borrhålslängden varierar med berggrund och effektbehov:

Observera (Sverige): Dimensionering ska följa branschrekommendationer, t.ex. från Svensk Geoenergicentrum och installatörer certifierade enligt INCERT eller motsvarande. Kommunen kan kräva anmälan eller tillstånd för energibrunnar.

Fördelar

Att utnyttja markens/bergets jämna temperatur ger tydliga fördelar:

Nackdelar

Den höga effektiviteten kommer med vissa begränsningar:

När är den lämplig?

• Nybyggnation eller större renovering där man planerar långsiktigt
• När tomten är liten men berg finns nära (bergvärme)
• När man vill göra en långsiktig investering med låga driftskostnader
• När maximal effektivitet och komfort prioriteras

Luft-luft-värmepump

Luft-luft-värmepumpen överför värme direkt via luften – utan vattenburet värmesystem.

Ofta känd som: luft/luft-värmepump eller AC

De luftkonditioneringsanläggningar som används i många länder är luft-luft-värmepumpar. De kan:

• Värma (flytta värme från uteluft till inomhusluft)
• Kyla (flytta värme från inomhusluft till uteluft)

I Sverige används de ofta som:

• Komplementvärme i eluppvärmda hus
• Komfortkyla i moderna, välisolerade byggnader

Två huvudvarianter

Split-anläggning

• Utomhusdel: Förångare/kondensor
• Inomhusdel: Fläktkonvektor som blåser varm/kall luft i rummet
• Förbinds med köldmedierör

Luftvärmesystem med värmeåtervinning

• Utnyttjar frånluft som värmekälla
• Tilluften värms med återvunnen värme via värmepump
• Vanligt i lågenergi- och passivhus med FTX-lösningar

Fördelar

Luft-luft-värmepumpen har särskilt fördelar i välisolerade byggnader:

Nackdelar

Som ren luftvärmelösning finns också begränsningar:

När är den lämplig?

• Eluppvärmda småhus där man vill sänka elförbrukningen
• Fritidshus där man vill ha både värme och kyla
• Passivhus/lågenergihus med mekanisk ventilation
• När komfortkyla är en viktig funktion

Jämförelse mellan värmepumpstyper

De tre typerna skiljer sig åt i flera viktiga avseenden:

Svenska regler i korthet:

• Dimensionering av värmepumpar bör följa Boverkets byggregler (BBR) vad gäller energiprestanda.
• För energibrunnar krävs normalt anmälan till kommunen enligt miljöbalken.
• För nybyggda hus gäller krav på primärenergital enligt BBR, där värmepumpar och solceller kan bidra till att uppfylla kraven.

Drömteamet: värmepump + solceller

Två hållbara tekniker blir särskilt effektiva tillsammans: värmepump och solcellsanläggning.

Kombinationen kan göra att ett småhus i Sverige värms nästan koldioxidfritt, särskilt om man väljer ett elavtal med förnybar el för resterande behov.

Varför passar de så bra ihop?

Teknikerna kompletterar varandra på ett naturligt sätt:

Solceller producerar mest el dagtid, när värmepumpen ofta går för varmvattenproduktion och grundvärme. Med smart styrning kan man flytta mer drift till soliga timmar.

Så fungerar kombinationen

Solpaneler
    │
    ▼ Solel
    │
Växelriktare ──────┬──► Värmepump
                   │
                   ├──► Hushållsel
                   │
                   └──► Batterilager (valfritt)

I Sverige kan överskottsel matas in på nätet med ersättning enligt elnätsbolagets och elhandelsbolagets villkor. Det gör att även utan batteri kan solcellerna ekonomiskt kompensera en stor del av värmepumpens elanvändning över året.

Fördelar med kombinationen

Att kombinera systemen ger flera tydliga fördelar:

Svenska stöd och incitament (2025, översikt):

• ROT-avdrag: arbetskostnad för installation av värmepump och solceller kan delvis dras av (upp till 30 % av arbetskostnaden, med tak per person och år).
• Grön teknik-avdrag: för solceller, batterilager och laddboxar finns ett särskilt skatteavdrag (upp till 20 % för solceller, 50 % för batteri/laddbox, nivåer kan ändras – kontrollera aktuella regler hos Skatteverket).
• Skattereduktion för mikroproduktion: ersättning per kWh inmatad el (upp till ett visst årligt tak).
• Kommunala/regionala program kan förekomma lokalt, t.ex. energirådgivning och ibland extra stöd i projektform.

Nackdelar med kombinationen

Det finns också utmaningar:

Så hanterar man vinterutmaningen

På vintern är värmebehovet högt, men solproduktionen låg. Möjliga åtgärder:

1. Något större solcellsanläggning – ger mer vår- och höstproduktion som över året väger upp vinterunderskottet.
2. Batterilager – kan jämna ut dygnsvariationer, men löser inte hela säsongsproblemet.
3. Smart styrning – flytta varmvattenproduktion och höjning av innetemperatur till timmar med sol.
4. Förnybar köpt el – resterande elbehov täcks med elavtal märkt med 100 % förnybar el eller ursprungsgarantier.

Dimensionering vid kombination

Tumregel för solcellsanläggning med värmepump:

Normal solcellsstorlek för huset + cirka 2–3 kWp extra för värmepumpens elanvändning

Beroende på värmepumpens effekt och husets energibehov kan man grovt räkna så här:

I Sverige begränsas storleken ofta praktiskt av:

• Tillgänglig takyta och taklutning
• Huvudsäkring och nätägarens regler för inmatning
• Ekonomisk avvägning mellan egenanvändning och försäljning av överskottsel

Exempelkonfiguration

Ett typiskt svenskt småhus kan till exempel se ut så här:

Energikrav och energideklaration i Sverige:

• Nya byggnader måste uppfylla Boverkets byggregler (BBR) avseende primärenergital, där värmepump och solceller kan vara avgörande för att klara kraven.
• Vid försäljning eller uthyrning av byggnader krävs energideklaration enligt lagen om energideklaration för byggnader. Deklarationen visar byggnadens energiklass (A–G) och tar hänsyn till uppvärmningssystemet.
• U-värden och klimatskärmens prestanda beräknas enligt europeiska standarder (t.ex. EN ISO 6946) som i Sverige tillämpas genom BBR och tillhörande handböcker.

Slutsats

Artikelserien

Relaterade ämnen

Värmepumpar kan kombineras mycket effektivt med solcellsanläggningar. Mer bakgrund hittar du här:

Solceller: Hur fungerar en solcell? · Uppbyggnad av en solcellsanläggning · Nyckeltals­glossarium

Energilager: Grunder i batteriteknik · Litium vs. bly · Hybridväxelriktare · AC/DC-systemtopologier

Powerstations: Teknikjämförelse · Powerstations för solceller förklarade · Marknadsanalys 2025

Källor

• Energimyndigheten: Värmepumpar
• Energimyndigheten: Solceller
• Boverket: Boverkets byggregler (BBR)
• Skatteverket: Skattereduktion för grön teknik
• Svensk Geoenergicentrum: Riktlinjer för bergvärme